Designspel involverar användare i produkt- och tjänstedesign

14.08.2012

Företag och tjänsteproducenter vill allt oftare involvera användare, vid sidan av professionella designers, i planeringen av produkter och tjänster. Under den gemensamma idégivningen utnyttjas spelliknande metoder.

Konstmagister Kirsikka Vaajakallio undersöker i sin doktorsavhandling designspelens natur och deras centrala egenskaper. Vaajakallio är den hundrade konstdoktorn från Högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet.                      

– På grund av att tillämpandet av designspel har ökat har användningen av termen rörts ihop och definitionerna blivit oklara. Genom att undersöka de två delarna av designspelen – spelet och designen samt deras inbördesförhållande eftersträvar jag att klargöra definitionen av designspel samt deras mål och egenskaper, berättar Vaajakallio. 

Designspel – en metafor och ett sätt att organisera verksamheten

Designspel (eng. design games) anspelar på branschövergripande verkstäder som är en del av produkt- och tjänsteutvecklingsprocesserna.  De stöder de sakkunnigas och slutanvändarens designsamarbete. Gemensam design och dess understödande metoder är viktiga för att kunna förstå och känna igen bland annat möjliga användares och tjänsteproducenternas behöv och önskemål.

– Designspel kan fungera som såväl en metafor, med hjälp av vilken man betonar designverkstadens spelliknande och avslappnade stämning, som ett konkret sätt att organisera och styra designverkstadens verksamhet med hjälp av spelregler och -material, beskriver Vaajakallio.

Definitionen av spelen kan dock inte helt fastställas eftersom de alltid är beroende av situationen.  Enligt Vaajakallios undersökning kan designspel granskas ur tre perspektiv.

– Designspel hjälper designern att organisera branschövergripande idégivning. Designspel erbjuder dem som deltar ett tankesätt och en attityd med vilken man kan gå med i idégivningen. Däremot kan designverkstadens ledare utnyttja spelens struktur för att styra arbetet, förklarar Vaajakallio.

Ur reella verkstäder föddes en användbar referensram

Vaajakallios forskningsmetod baserar sig på empiriska försök. Hon har ordnat branschövergripande verkstäder för olika situationer, projekt och med olika människor.

– De empiriska försöken och spelutvecklingen har utförts i samarbetsprojekt med företag. Ett centralt projekt var Extreme Design, ett samarbetsprojekt mellan flera forskningsinstitut och företag från servicebranschen. Inom ramen för projektet utvecklade man nya metoder för tjänstedesign, berättar Vaajakallio.

Genom att analysera inspelade verkstäder och litteratur angående ämnet utvecklade Vaajakallio en referensram som kallas play framework.

Forskningen resulterade i en modell för att skapa en gemensam, kreativ designprocess kring designspel redan från början. De under arbetet utvecklade designspelen erbjuder praktiska exempel på modellens tillämpningsmöjligheter samt beskriver de olika designspelens mål och egenskaper.

Mer information om disputationen:

Dissertation in the field of design, MA Kirsikka Vaajakallio (på engelska)

Tillbaka

Bookmark and Share