Hållbar utveckling
Principerna för hållbar utveckling har blivit ett gemensamt samhällsmål.
Undervisningsministerierna i länderna kring Östersjön godkände år 2002 Baltic 21E-programmet för utbildning. Enligt programmet ska principerna för hållbar utveckling införlivas i läroanstalternas läroplaner och i undervisningen samt i den dagliga verksamheten. Målsättningarna i Baltic 21E-programmet drivs nu vidare genom undervisningsministeriets nationella verksamhetsdirektiv. Betydelsen av undervisning poängteras också i FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling som pågår mellan 2005 och 2014.
År 2008 undertecknade Konstindustriella högskolan också Kyoto Design Declaration tillsammans med 124 andra konst- och formgivningsuniversitet. I deklarationen förbinder man sig till principerna för hållbar utveckling. Medlemshögskolorna i det internationella Cumulus-nätverket förbinder sig att utbilda kommande formgivargenerationer till att ta ansvar för en hållbar framtid och stärka formgivningens roll som en människonära, kreativ samhällsbyggare.
Delområden inom hållbar utveckling
För att garantera en hållbar utveckling ska alla fyra delområdena förverkligas:
- ekologisk hållbarhet: utvecklingen är i balans med naturen och man tar i beräkning att naturtillgångarna ska vårdas och räcka till
- ekonomisk hållbarhet: produktions- och komsumtionssätten blir mer ekoeffektiva – man får mer för mindre: ekonomin växer men samtidigt minskar förbrukningen av naturresurser och utsläppen
- social hållbarhet: alla har likvärda möjligheter att skapa sig välbefinnande, få sina grundrättigheter tillgodosedda och skapa goda grundförutsättningar i livet
- kulturell hållbarhet: utvecklingen bygger på varje kulturs eget kulturarv och värdegrund
